Lumon | Balkonginglasning | Undersökt | Balkonginglasning sparar energi

Ny undersökning bekräftar:
Balkonginglasning sparar energi

En inbesparing på upp till 10,7 procent och i snitt rentav 5,9 procent av uppvärmningsenergin. - Detta imponerande resultat gav Kimmo Hilliahos undersökning kring balkonginglasningens energiekonomiska effekter. Undersökningen blev färdig vid Tammerfors tekniska universitet i augusti 2010.

Undersökningen genomfördes i Finland och utökades med jämförelsekalkyler från Tyskland. Med hjälp av fältmätningar och datorsimuleringar jämfördes inglasade och oinglasade balkongers förbrukning av uppvärmningsenergi. Därtill utreddes balkongtypens, värmeisoleringens och väderstreckets inverkan på de inglasade balkongernas temperaturer.

Nytt effektivt vindfång

Resultatet utvisar att inglasningen ger betydligt större energibesparing när ersättningsluften tas från en inglasad balkong. I bästa fall bildar balkongen ett effektivt vindfång, och temperaturen i rummet bakom balkongen kan sänkas med en hel grad. Invånarna sparar och boendekomforten ökar.

Inglasningen av indragna balkonger är ofta en ännu effektivare energisparare än inglasningen av utskjutande balkonger. Balkonger som vetter mot söder sparar något mera energi än balkonger som riktar sig mot andra väderstreck, men inbesparingarna är ändå avsevärda på alla balkonger. Även inglasningens täthet undersöktes och det konstaterades att större springor knappast alls inverkade menligt på energisparandet.

Det avgörande är hur invånarna använder inglasningen. Oftast använder finländarna balkonginglasningen energiekonomiskt rätt: på vintern är glasen stängda och på sommaren är de öppna. Närmare instruktioner behövs dock för att maximera inbesparingarna.

Större inbesparingar i Tyskland

Undersökningen kompletterades med energikalkyler över elementhus i Berlin som var jämförbara med de undersökta finländska husen.
Balkonginglasningarnas värmeenergibesparing varierade mellan 5,6 procent och 12,0 procent i Berlin. Byggnader med balkongerna riktade mot söder och som tog ersättningsluften via balkongen drog den största nyttan av inglasningen. Den klaraste orsaken till energibesparingen var att intagsluften togs från balkongen och inte utifrån. I snitt uppgick inbesparingen av uppvärmningsenergi till 8,2 %, dvs. ännu mera än i Finland.

Ett lönsamt beslut

Ett byggnadsbestånd i gott skick och skäliga underhållskostnader inverkar direkt på boendekostnaderna - och på invånarnas belåtenhet. Utöver boendekomforten ger en högklassig och rätt använd balkonginglasning en klar nytta i reda pengar för bostadens invånare och ägare.

Undersökningsresultatet, som lades fram i Tammerfors, leder till en enkel slutsats: det lönar sig att glasa in balkongerna i synnerhet i alla flervåningshus från 1960- och 1970-talet. Stora inbesparingar görs också i nya flervåningshus där ersättningsluften tas via den inglasade balkongen.

Utöver inbesparad energi ger inglasningen också annan betydande ekonomisk nytta. Enligt doktor Jussi Mattilas undersökning inverkar inglasningen av balkongerna på husets allmänna skick: den kan skjuta upp behovet av en balkongrenovering mellan sex till tio år!

» The summary of the study in English (page 3)

***********

Professor Matti Pentti kommentarer om undersökningen:

Från undersökning till praktiska slutsatser

"Undersökningsresultatet kan utnyttjas direkt på många håll", sammanfattar Kimmo Hilliaho. - "Fastighetsägarna kan skjuta upp fasadrenoveringarna flera år tack vare balkonginglasningarna. Mindre uppvärmningsenergi behövs och driftskostnaderna sjunker.

Arkitekterna kan motivera planeringen av halvvarma gröna zoner mellan gården och de inre rummen. Likaså är det nu motiverat att ta med energisparande inglasningar i energirenoveringarna.

När bostadsägaren får veta att en inglasning sparar energi och håller konstruktionerna i bättre skick känns det ekonomiskt motiverat att göra anskaffningen.

Planerarna och tillståndsmyndigheterna kan nu framlägga klara fakta om att man bäst kan spara energi genom att ta in intagsluften från en inglasad balkong."

Helheten gör investeringen lönsam

"De nya undersökningsresultaten om en femprocentig energispareffekt kom inte som en överraskning", konstaterar professor Matti Pentti på Tammerfors tekniska universitet. "Under uppvärmningssäsongen håller inglasningen balkongen några grader varmare och det inverkar på innetemperaturen. Elimineringen av vindens inverkan är av stor betydelse. Det var också väntat att inglasningen skyddar konstruktionerna. Vi hade ju redan teknologie doktor Jussi Mattilas undersökningsresultat som visade att inglasningen har en skyddande effekt på betongkonstruktionerna.

Vid en bedömning av investeringens lönsamhet ska man också beakta bekvämligheten och tilläggsutrymmet samt det faktum att balkongen kan utnyttjas längre under året.

Stora linjer

"Det är allt skäl att eftersträva bättre energieffektivitet redan i planeringsskedet och på arkitektens ritbord", understryker Matti Pentti. "De idealiska tomterna planläggs så att man kan bygga hus och bostäder med vardagsrumsfönstren mot söder och sovrummen med små fönster åt andra väderstreck. Man planerar skydd för vinden och låter vintersolen värma utrymmena.

Fasaderna planeras så att en inglasad fasad täcker större helheter. Det har man kanske glömt bort under den senaste tiden. En inglasad balkong är ett ouppvärmt utrymme, och inglasningen gör inte utrymmet till ett inomhusrum med tanke på bygglovet.

I diskussionerna om bostädernas energisparande talar man om bättre isolering, vattenarmaturer, energieffektiva hushållsmaskiner, energisparlampor, bostadens inomhustemperatur, vädring... Värmeåtervinning innebär oftast tekniska system. Undersökningen utvisar att utomhusutrymmen som utnyttjar solenergi också är effektiva värmeåtervinnare.